Spelproblem kostar samhället 14 miljarder
Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi har tagit fram en rapport som redovisar en studie gjord på uppdrag av Folkhälsomyndigheten och Jämlikhetskommissionen. Deras slutsats är att problematiskt spelande årligen kostar samhället 14 miljarder kr. Man utgår från att ca. 4 procent av befolkningen spelar för mycket och att de som har allvarliga spelproblem uppgår till ca. 45 000.
Kostnaderna drabbar inte bara den enskilde spelaren och dennes anhöriga, utan påverkar också samhällets ekonomi. I rapporten delas kostnaderna in i tre kategorier:
- Direkta kostnader, vilket innefattar det som görs för att hjälpa spelaren. Det kan röra sig om behandling eller skuldrådgivning. Man har också räknat med kostnader för Kronofogden och det som följer av kriminella handlingar, vilka är relaterade till jakten på ”spelpengar”. ( polis och domstolsväsende)
Beräknad kostnad för kategori 1: 1,9 miljarder kr
- Indirekta kostnader. I den kategorin har man beräknat hur stor summa som samhället går miste om i och med att en person inte arbetar eller på annat sätt bidrar till samhällsekonomin. Det kan ske exempelvis genom att spela på arbetstid eller vara upptagen av tankar på spel under arbetet.
Beräknad kostnad för kategori 2: 8,5 miljarder kr
- Den tredje delen är den, som är svårast att beräkna eftersom det handlar om hur man ska värdera människors livskvalitet. Här har man tagit upp bl.a. dåligt psykiskt mående . En problemspelare lever under stark stress och har ofta utvecklat en depression eller fått ångest. Det kan i sin tur leda till suicidtankar och försämrad fysisk hälsa.
Beräknad kostnad för kategori 3: 4 miljarder kr
Ovanstående uppgifter är hämtade från SVT nyheter/Småland. Du kan använda denna länk för att komma till en intervju med Thomas Hofmarcher, hälsoekonom vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.